Två sidor av en sak!

Ponnyn som var livsfarlig!

Under tiden jag var sadelmakare träffade jag väldigt många olika människor eftersom det var inte bara sadlar och seldon jag fixade utan även väskor gevärsremmar och ibland presenningar.

En dag kom en man till mig och skulle ha något jobb gjort och helt plötsligt frågade han om inte jag var intresserad av att köpa en ponny. Jag är ju alltid intresserad om där är en bra handel att se fram emot, så jag bad honom berätta om den. Det visade sig att jag faktiskt hade sett den, för den gick i en hage inte så långt ifrån mig och jag hade några gånger ridit förbi och sett den.

Det var en fantastisk vacker welshponny, mörk skimmel, så utseende var det inget fel på. Det var bara det att efter mannens beskrivning var den både elak och livsfarlig, så skulle jag köpa, fick jag själv hämta och själv lasta, han skulle inte i närheten av den igen!

Det visade sig att de hade köpt en oinriden 3 årig hingst till dottern. De hade dock fått den kastrerat trots allt. Vi kom överens om ett drägligt pris och jag frågade en kompis om hon ville följa med och hämta den, då jag var inställd på att det skulle bli en ordentlig kamp, efter vad mannen hade berättat. Jag hade tagit med diverse rep och andra verktyg till lastningen och vi skämtade om att jag kanske behövde ett svärd om det nu var en drake:)

Da vi kom stod hästen inne i en box och mannen talade ännu engång om för mig att det var på eget ansvar, men jag tyckte för det första att den var inte så stor och den såg faktiskt inte så fientlig ut. Jag tog dens grimma, gick in i boxen och la på den, satte dit grimskaft och ledde ponnyn direkt upp i släpet. Den inte så mycket som fnyste på vägen. Mannen tappade hakan och sa att jag nog hade haft tur och jag lovade jag skulle vara försiktig i framtiden.

Ponnyn var ur snäll, det enda den ”gjorde” var att den var väldigt pillig med mulen, men bet inte eller något. Vi fick den inriden och där var aldrig några problem med den, hur snäll som helst. När mannen skulle hämta sina grejer som jag hade reparerat, undrade han ju hur det hade gått och jag kunde ju bara vara ärlig och säga att jag inte ansåg ponnyn för att vara en problemhest, så vi gick ut och hälsade på honom i stallet. Mannen gick bort och skulle klappa honom på mulen och ponnyn pillade lite med mulen och mannen drog tillbaka sina fingrar snabbt och halv skrek: Ser du han bits?

Ja, så kan det gå, jag bara höll med honom och tänkte, att det var ju bra att ponnyn kom till mig och mannen var nöjd med att bli av med den, och jag undrar om inte ponnyn också var ganska nöjd med att byta ställe.

SONY DSC